Gå nu gå en promenad längs vägen och gå hit
En tom undertryckt saknad och en ekande skrikande tystnad i mörkret en ensam frusen kropp som vrider sig i kallsvett och lakan som spindelnät som håller fast mina händer
Jag vet inte
Jag vet inte
jag vet inte
Jag vet inte
Jag vet inte
Jag vet ingenting
Gå till strannden mumlande i vinden
Gå till strandens stenar med din ångest
(två rader av Gunnar Ekelöf)
Jag ska lägga mig på ett berg i solen och bränna bort tomma ord från dina läppar Havsblå blickar och känslan av vinden som smeker över solbrun hud där dina fingrar gett hopp
Skulle de vara livet du lärde mig
Jag vet inte
Jag vet inte
jag vet inte
Jag vet inte
Jag vet inte
Jag vet ingenting
Gå till strannden mumlande i vinden
Gå till strandens stenar med din ångest
(två rader av Gunnar Ekelöf)
Jag ska lägga mig på ett berg i solen och bränna bort tomma ord från dina läppar Havsblå blickar och känslan av vinden som smeker över solbrun hud där dina fingrar gett hopp
Skulle de vara livet du lärde mig
Dina ord
Trackback