Gå nu gå en promenad längs vägen och gå hit

En tom undertryckt saknad och en ekande skrikande tystnad i mörkret en ensam frusen kropp som vrider sig i kallsvett och lakan som spindelnät som håller fast mina händer

Jag vet inte
Jag vet inte
jag vet inte

Jag vet inte
Jag vet inte
Jag vet ingenting

Gå till strannden mumlande i vinden
Gå till strandens stenar med din ångest
(två rader av Gunnar Ekelöf)

Jag ska lägga mig på ett berg i solen och bränna bort tomma ord från dina läppar Havsblå blickar och känslan av vinden som smeker över solbrun hud där dina fingrar gett hopp

Skulle de vara livet du lärde mig




Dina ord




Namn:
?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv här!

Trackback
RSS 2.0