Jag förstorar upp
Jag ser världen
men livet är inte så vackert
Jag förstorar upp
Det är svårt att leka sherlock holmes
uppifrån
och ner
Granskar den noga
genom ett trasigt förstoringsglas
ser lite skevt
men tycker om
dem förtrollande färgerna
som sprider sig genom luften
som dansar på
betongen
och dem gråa asfaltsvägarna
ler lite lagom
torkar blodet från min fötter
från en trasig glasskärva som fallit ner
och rispat mina sargade fötter
som vandrat heta dagar och kalla nätter
som sörgt i blindo
efter en hel väg
där gräset är mjukt och
smeker mina ben
kittlar mig
och fjärilar som flyger
kärleksfullt i en dans
som aldrig tar slut
men livet är inte så vackert
tonerna tar slut
fjärilarna dör i vinden
och blodet rinner nedför mina kinder
du slog hårt
och kriget bröt ner mig
kriget som du vann
Jag förstorar upp
dramatiserar
regisserar
planerar och derrigerar
vill att det ska vara på mitt sätt
att
fan.
nånting kan väll vara komplett
och inte sluta som en röra
en misslyckad omelett
Det är svårt att leka sherlock holmes
utan ledtrådar
utan spår att följa
Lägger ihop bitar som inte finns
och bygger upp en egen verklighet
som kallas drömmen
Drömmen om en vacker värld
Dina ord
Trackback
