Här kommer ett långt inlägg om frukost hämtat från Netdoktor.se
De flesta människor sover mellan sex och åtta timmar varje natt. Under nattperioden tillförs kroppen ingen energi utan använder sig av kroppens energireserver. Efter nattens fasta behöver kroppen fyllas på med energi igen, vilket gör frukosten till en viktig måltid. Våra morgonrutiner brukar se relativt lika ut varje dag. Detta gäller även våra frukostvanor. Man brukar oftast inte vilja ha några större överraskningar då det gäller val av mat till morgonmålet. Ur näringssynpunkt är det inte heller nödvändigt att man varierar sin frukost. Huvudsaken är att man äter frukost. Det engelska ordet "breakfast" betyder ordagrant att "bryta (break) fastan (fast)". Att hoppa över frukosten i hopp om att gå ned i vikt fungerar inte. En stadig frukost underlättar fördelningen av måltiderna och gör dig mindre hungrig och sötsugen framåt lunchtid.

En bra frukost ska förse dig med så pass mycket energi att du inte blir trött och orkeslös under förmiddagen. Den bör ge dig 20-25 procent av ditt totala kaloriintag.

Frukosten bör innehålla mycket kolhydrater och lite fett. Kolhydratrika livsmedel som normalt intas till morgonmålet är flingor, müsli, bröd, mjölk, gröt och frukt.

En bra frukost

Nedan följer förslag på olika sorters frukostmat. Om du äter ett livsmedel från varje grupp så blir din frukost väl sammansatt. Hur stor portion du behöver är mycket individuellt och beror på hur mycket energi du gör av med under förmiddagen.

• Bröd, gröt, välling, müsli eller flingor
• Mjölk, yoghurt eller filmjölk
• Pålägg som exempelvis ost, ägg, skinka eller leverpastej 
• Frukt, grönsaker, bär eller juice.

Förslag på bra frukostar

• En portion havregrynsgröt med lättmjölk och lite sylt. Två skivor knäckebröd med lättmargarin och ost och leverpastej som pålägg. Avsluta med en frukt.
• En portion filmjölk med müsli. En rågbulle med lättmargarin, där man väljer skinka och tomatskivor på ena halvan och messmör på den andra. Avsluta med ett glas juice.
• En kopp fullkornsvälling. Två smörgåsar med pålägg. Ett kokt ägg och en frukt.

Vad ger frukosten mer än energi?

Förutom att frukosten ska ge oss energi bör en bra frukost ge oss en fjärdedel av dagens behov av vitaminer och mineraler.

Mineraler

Om vi väljer att dricka eller äta mjölkprodukter får vi bra med kalcium. Väljer man mager ost eller mejeriprodukt undviker man att få för mycket kalorier från fett.

Bröd och gryn ger oss järn. Om man som pålägg tar messmör eller leverpastej blir det ännu mer järn.

För gravida kvinor eller personer som har låga järnvärden kan det vara bra att äta en dubbelmacka med ett järnrikt bröd. Tänk på att äta något C-vitaminrikt till så att järnupptaget stimuleras, exempelvis en kiwifrukt.

Vitaminer

Frukostbrödet ger oss mycket B-vitamin. Bröd och gryn är bra källor till B-vitamin. Både fullkornsbröd och bröd som är bakat med siktat mjöl är bra. Det siktade mjölet är oftast berikat med vitaminerna B1, B2, B6 och niacin. I det osiktade mjölet finns dessa vitaminer kvar i skaldelarna.

Mjölk och fil ger oss också B-vitamin. Väljer man lättmjölk, mellanmjölk eller lättfil får man även vitamin A och D.

C-vitamin får vi om vi till frukosten väljer att äta frukt, bär eller grönsaker. Det räcker med ett par skivor paprika eller en halv apelsin. Förutom att C-vitaminet är en viktig vitamin i sig, så stimulerar det även upptaget av järn. Äter du frukten hel istället för att dricka den som juice får du även i dig fibrer.

Är det nyttigt med ägg?

Att äta ägg till frukosten några gånger i veckan är bra. Gärna varje dag! Ägget innehåller nämligen massor av nyttigheter. Förutom att det ger bra protein så innehåller ägg även rikligt med A-vitamin, E-vitamin, B-vitamin, järn och selen.

I ägget finns dessutom fler ämnen med postiva effekter: immunglobuliner (del av immunförsvaret), antioxidanter, omega 3- och omega 6-fettsyror 

Ägget har ju länge haft ett dåligt rykte eftersom det sammankopplats med hyperlipidemi, dvs höga blodfetter. Det är dock inte ägget som är boven i dramat eftersom kroppen själv producerar kolesterol om det inte tillförs genom födan. Idag vet man att födans fettkvalité, dvs valet av fett på smörgåsen och i matlagningen, spelar en stor roll för kroppens produktion av blodfetter. Lite kuriosa: under åren 1945-1995 minskade äggkonsumtionen i USA med 46 procent, men amerikanernas kolesterolnivåer minskade endast med en procent.